Jørgen Blakstad (1859–1935) – industriaren och förnyaren

Från Asker till en ny tidsepok

När Jørgen föddes i mitten av 1800-talet befann sig Norge i övergången mellan ett agrart samhälle och en industriell framtid. Jordbruket var fortfarande centralt, men kapital, handel och teknik började spela en allt större roll.

Jørgen växte upp i en miljö där:

• gårdens drift var en viktig del av identiteten

• skogsbruk och markförvaltning hade stor ekonomisk betydelse

• man kombinerade traditionella arbetsmetoder med nya idéer

• familjens historia var närvarande, men inte begränsande

Det är tydligt att han bar vidare denna balans mellan tradition och innovation i sina senare beslut.

Giftermål och nya affärsmöjligheter

Genom sitt äktenskap med Magdalene Hansen, dotter till skeppsredaren och grosshandlaren Gustaf Conrad Hansen, fick Jørgen tillgång till ett nätverk av handelsmän, kapitalstarka investerare och industriella aktörer.

Det var denna kombination av:

• skogstillgångar

• kapital

• affärsförbindelser

• och framsynthet

som gjorde Jørgen till en central figur i uppstarten av nya industriprojekt i Sverige.

Grundandet av Åmotfors Pappersbruk (1897)

En av de mest betydelsefulla händelserna i släktens moderna historia skedde när Jørgen, tillsammans med Hans Andreas Breien och Gustaf Conrad Hansen, grundade Åmotfors Pappersbruk i Värmland.

Varför Åmotfors?

Platsen var idealisk tack vare:

• riklig skogstillgång

• närhet till vattenkraft

• goda transportmöjligheter

• lokala behov av arbetstillfällen och utveckling

Jørgen såg potentialen i regionen och förstod att pappersindustrin stod inför en expansiv framtid.

En industriell motor för bygden

Bruket utvecklades snabbt och kom att omfatta:

• papperstillverkning

• träsliperi

• sågverk

• lokal arbetskraft

• tekniska innovationer

Under Jørgens ledning lades en stabil grund för det som skulle bli en av Värmlands viktigaste industrienheter.

År 1917 sålde han, som en del av en större omstrukturering, verksamheten till det nybildade Billerud AB, men fortsatte som styrelseledamot och hade därigenom fortsatt inflytande över dess utveckling.

Förvärvet och utvecklingen av Sälboda Gård

Efter försäljningen av sina industriella tillgångar riktade Jørgen åter sin energi mot det som alltid varit en del av släktens identitet: jord och mark.

Ett nytt familjecentrum i Sverige

Sälboda Gård, som han förvärvat tidigare, utvecklades under hans ledning till en av de mest moderna och välorganiserade gårdarna i regionen.

Han investerade i:

• mekaniserat jordbruk

• nya ekonomibyggnader

• strukturerat skogsbruk

• förbättrade betesmarker

• modern djurhållning

Under denna tid blev Sälboda inte bara ett hem, utan ett nav där både tradition och innovation möttes.

Sälboda efter Jørgens tid

När Jørgen avled 1935 tog hans son, Jørgen II, över driften. Under hans ledning fortsatte gården att växa och utvecklas. Han kompletterade verksamheten med:

• en ny sågverksanläggning

• utökad livsmedelsproduktion

• bredare skogsbruk

Sälboda Gård blev därmed en långvarig symbol för släktens närvaro i Värmland.

Ett arv som formade två länder

Jørgen Blakstad representerar en ovanligt tydlig brygga mellan det gamla och det nya.
Han bar med sig:

• det historiska arvet från Asker

• kunskap om mark och skog

• förståelse för lokalt ledarskap

samtidigt som han omsatte detta i moderna, industriella satsningar.

Hans liv speglar en epok i nordisk historia när:

• jordbruk blev industri

• gårdar blev företag

• lokala familjer blev internationella aktörer

Varför Jørgen är central i släktens historia

Han är viktig eftersom han:

• tog släkten från Norge till Sverige

• skapade industriell stabilitet

• byggde upp gårdstraditioner på båda sidor av gränsen

• formade en framtid för kommande generationer

Hans arbete blev en del av både norsk och svensk industrihistoria, och hans arv syns än i dag — i Åmotfors, i Sälboda och i släktens fortsatta utveckling.