Tidslinje – 800 år av Blakstad-historia

1200-talet – Stormannen i en tid av konflikter

Ca 1200–1226: Gudolf av Blakstad

• Gudolf omnämns i historiska källor som en del av Baglerna och Ribbungerna.

• Han verkar i en tid av inbördeskrig där stormän spelar centrala roller i lokal och nationell maktkamp.

• Blakstad-gården fungerar som lokal maktpunkt i Asker.

Detta är den äldsta dokumenterade individen knuten till släkten.

1300–1400-talet – Tystnadens århundraden, men kontinuiteten består

Pest, politiska skiften och gårdstradition

• Den norska medeltiden präglas av svåra förluster under digerdöden.

• Många släkter försvinner ur källorna, men Blakstad-gården finns kvar.

• Gårdsdriften hålls vid liv, och marken fortsätter att brukas av samma släkter.

Även utan dokumenterade namn är kontinuiteten tydlig: gården bytte inte identitet.

1500-talet – Namnet återkommer i skriftliga källor

Skattelängder och jordeböcker

• Släkten Blakstad dyker åter upp i skriftliga dokument.

• Norge befinner sig i övergången mellan medeltid och tidig modern tid.

• Under denna tid registreras gårdsägare, skatter och ägande – och Blakstad återfinns bland dem.

Det markerar början på den skriftligt sammanhängande delen av släktens historia.

1600-talet – Gårdens roll i en ny samhällsstruktur

Markägande och lokalt ansvar

• Jordbruket är central näringskälla.

• Skogen börjar få större ekonomisk betydelse genom virkeshandel.

• Äktenskapsallianser med andra gårdar stärker släktens position i Asker.

Gården fortsätter att vara en stabil och betydelsefull enhet i bygdens struktur.

1700-talet – Skogsbruk och tidig industri

Kvarnar, sågverk och förädling

• Släkten etablerar mindre industriella verksamheter.

• Vattenkraft och lokala resurser används för att driva kvarnar och små sågverk.

• Det markerar början på en mer specialiserad ekonomi inom gårdsdriften.

Denna period utgör en länk mellan traditionellt jordbruk och kommande industriella satsningar.

1800-talet – En släkt i rörelse och förnyelse

1859: Jørgen Blakstad föds i Asker

• Han växer upp i ett samhälle som snabbt förändras av modern teknik och handel.

1880–1890-talet: Nya förbindelser

• Jørgen gifter sig med Magdalene Hansen och får tillgång till handelsnätverk och kapital.

• Släkten börjar orientera sig mot industriella möjligheter i Sverige.

1897 – Grundandet av Åmotfors Pappersbruk

Ett avgörande industriellt projekt

• Jørgen Blakstad, Hans Andreas Breien och Gustaf Conrad Hansen etablerar bruket.

• Värmland blir en central plats för släktens framtid.

• Bruket omfattar papperstillverkning, träsliperi och sågverk.

Skogen, som länge varit en del av släktens identitet, får nu en industriell dimension.

Tidigt 1900-tal – Sälboda Gård och fortsatt expansion

1917: Försäljningen till Billerud AB

• En större omstrukturering gör att Jørgen säljer bruket men fortsätter som styrelseledamot.

Sälboda Gård som nytt centrum

• Jørgen vidareutvecklar gården till en modern lantbruksenhet.

• Jordbruket mekaniseras, och skogsbruket effektiviseras.

Mitten av 1900-talet – Ny generation, nya strukturer

Jørgen II

• Tar över Sälboda efter faderns bortgång 1935.

• Utvecklar gården ytterligare med sågverk, djurhållning och skogsproduktion.

Åmotfors Pappersbruk utvecklas vidare

• Nya ägare, inklusive Wermlandsbanken och senare Rottneros, förändrar verksamheten.

• Bruket etableras som ett specialistbruk på papper av hög kvalitet.

Sent 1900-tal – Utmaningar och modernisering

1980-talet: Risk för nedläggning

• Konkurs hos dåvarande ägare (Vänerskog) hotar verksamheten.

• Ett konsortium med brukets ledning och brittiska Ridley Quiney räddar bruket.

Nordic Paper-eran

• Bruket blir del av Nordic Paper och utvecklas tekniskt.

• Produktionen stabiliseras och når ca 55 000 ton papper per år.

2000–2020-talet – Ett arv som fortsätter

Släkten i Sverige och Norge

• Namnet lever vidare i båda länder.

• Nya generationer får del av en historia som sträcker sig över sekler.

Digital dokumentation och bevarande

• Historien samlas och digitaliseras för framtida generationer.

• Blakstad.se skapas som en modern plats för släktens arv.

Vad tidslinjen visar

Ett ovanligt långt släktperspektiv

Denna tidslinje visar tre centrala egenskaper som kännetecknar släkten Blakstad:

1. Kontinuitet
   – Mark, gårdar och ansvar som förts vidare genom århundraden.

2. Anpassning
   – Från jordbruk till industri, från Norge till Sverige.

3. Närvaro
   – Släkten spelade roller i både lokala och nationella skeenden.